Snölast för växthus: så mycket snö ska taket tåla där du bor

Snölasten på mark, S0, är det värde du ska jämföra med när du väljer växthus. Den anger i kN/m² hur mycket snö som kan ligga på marken där du bor, och Boverket redovisar den för varje plats i Sverige. Har tillverkaren angett en snölast som är minst lika hög som S0 hos dig, räcker växthuset enligt tillverkarens uppgift. Du hittar S0 för 25 orter i tabellen nedan och för din egen tomt i Snölastkollen.

Vad är snölast på mark (S0)?

S0 är den karakteristiska snölasten på mark enligt Boverkets föreskrifter BFS 2024:6 (4 kap. 30 §). Värdet bygger på SMHI:s snömätningar och motsvarar en snömängd som i genomsnitt överskrids en gång på 50 år. Det är alltså inte snön som ligger ute just nu, utan en dimensionerande tyngd som konstruktioner i området ska klara.

Snölasten på taket kallas Sk och räknas fram ur S0 med formfaktorer för takets lutning och form. Ett vanligt sadeltak med låg lutning får i regel en något lägre taklast än S0, medan snödrev, snö som glider ihop i en ränna och snöras från ett högre tak kan ge en betydligt högre last.

Så jämför vi: Vi jämför tillverkarens angivna snölast direkt med snölasten på mark (S0) där du bor. Det ger en tydlig måttstock för alla tillverkare, även när det inte framgår om siffran gäller tak eller mark. Snödrev, snö som samlas på ett bågformat tak och snöras från ett högre tak kan ge mer last än S0, så sopa av taket i tid.

Hur stor är snölasten i din kommun?

Tabellen visar S0 och referensvindhastigheten v_b vid centralorten i 25 kommuner, ungefär från söder till norr. Värdena varierar inom en kommun, främst med höjd över havet och avstånd till kusten. Bor du utanför centralorten eller högt upp, kontrollera din tomt i Snölastkollen.

Värdena är vägledande och hämtade per centralort från Boverkets tjänst Klimatlast. Det är föreskrifterna i BFS 2024:6 som gäller. I fjällen ligger S0 högre än i tabellen, kring Åre till exempel 4,5 kN/m².

Var hittar du en snölastkarta?

Den officiella snölastkartan finns i Boverkets föreskrifter BFS 2024:6, och Boverket har karttjänster för lastkartorna som du når via sidan Snölaster i PBL kunskapsbanken. Skiljer sig karttjänsten från den tryckta kartan gäller föreskrifterna. Snabbast till värdet för din egen tomt kommer du med Snölastkollen, som hämtar S0 från Boverkets tjänst Klimatlast för just din plats.

Tre saker sticker ut. Skånes kust har lägst snölast i landet, 1,0 kN/m². Större delen av Götaland och Svealand ligger på 1,5–2,0 kN/m², där Jönköping, Visby, Karlstad, Örebro och Falun hamnar på 2,0. Längs Norrlandskusten stiger värdet snabbt: Gävle 2,5, Umeå 3,0 och Sundsvall 3,5 kN/m².

Hur räknar man om kg/m² till kN/m²?

Tillverkare anger snölast i kg/m², kN/m² eller ibland i pund per kvadratfot. Så här räknar du om:

• kg/m² till kN/m²: multiplicera med 0,0098, eller dela med 102. 100 kg/m² blir 0,98 kN/m².
• kN/m² till kg/m²: multiplicera med 102. 1,5 kN/m² blir 153 kg/m².
• lb/ft² till kg/m²: multiplicera med 4,88. 15,4 lb/ft² blir 75 kg/m².

Några vanliga värden: 75 kg/m² = 0,74 kN/m², 80 kg/m² = 0,78, 130 kg/m² = 1,27, 152 kg/m² = 1,49, 200 kg/m² = 1,96, 360 kg/m² = 3,53 och 400 kg/m² = 3,92 kN/m².

Räkna alltid ut det exakta värdet. 152 kg/m² låter som 1,5 kN/m², men blir 1,49 kN/m². I Stockholm, där S0 är 1,5, hamnar ett sådant växthus därför strax under. 200 kg/m² blir 1,96 kN/m², som räcker enligt tillverkaren i Göteborg men hamnar under i Jönköping med 2,0.

För att få en känsla för vikten: 150 kg/m² motsvarar ungefär en halv meter gammal snö eller bara 40 centimeter blötsnö, enligt If Skadeförsäkring. Blöt och packad snö väger mycket mer än nysnö.

Vad betyder snözon 1, 2 och 3?

Förr gällde Boverkets konstruktionsregler EKS, och snölastkartan där delade in Sverige i snözoner. Zonerna brukar anges med sitt värde i kN/m², till exempel zon 1,5 eller zon 2,5. Därför pratar många fortfarande om “snözon” när de menar snölast.

Sedan 1 juli 2025 gäller BFS 2024:6, och övergångstiden för de gamla reglerna gick ut 30 juni 2026. Den nya kartan bygger på SMHI:s snömätningar från 1961 till 2020, så en ort kan ha fått ett annat värde än i äldre kartor. Utgå därför från dagens S0 och inte från en snözon i en gammal broschyr eller forumtråd.

När ett växthus säljs som “godkänt för snözon 3” eller “snözon 2” framgår det sällan vilken karta, vilken regelutgåva eller vilken last som avses. Vi visar sådana uppgifter som citat från säljaren, utan status. Vill du jämföra, be om siffran i kN/m² eller kg/m², och fråga om den gäller taket eller marken. Hur Skånska Byggvaror märker sina egna hus går vi igenom i Skånska Byggvaror.

Hur läser du tillverkarens snölast?

En siffra i en produkttext säger mer när du vet vem som står bakom den och vad den gäller. Titta efter fyra saker:

1. Vem anger värdet? En uppgift från tillverkaren, i produktblad, monteringsanvisning eller garantivillkor, väger tyngst. En siffra som bara finns hos en återförsäljare visar vi som citat tills tillverkaren bekräftat den.
2. Vilken enhet? kg/m², kN/m² eller lb/ft² går att räkna om. En snözon utan siffra går inte att jämföra.
3. Vilken storlek? Samma serie kan ha olika värden per storlek. Canopia anger till exempel 75 kg/m² för Balance i 2,4 meters bredd, men andra värden för bredare och längre varianter.
4. Vilka villkor? Snölasten förutsätter korrekt montering, rätt grund och förankring enligt anvisningen. Vissa modeller kräver takstöd eller extra stag för att nå det angivna värdet, och garantin kan undanta snöras och upplogad snö.

Saknas uppgiften helt betyder det att tillverkaren inte har publicerat någon snölast. Det är vanligt bland klassiska glasväxthus, och då visar vi “Tillverkaren anger ingen snölast”.

Vilka växthus har en snölast som räcker där du bor?

Bland modellerna vi jämför spänner tillverkarnas uppgifter från 75 till 400 kg/m². Några exempel mot tabellen ovan:

• Norhage Premium House M har 400 kg/m² (3,92 kN/m²) och Grohus Tor 300x har 400 kg/m² enligt tillverkaren. Båda får “Klarar enligt tillverkaren” i alla 25 orter i tabellen, även Sundsvall med 3,5 kN/m². Se Norhage Premium House M och Grohus Tor 300x.
• Dancover Titan Arch 320 har 200 kg/m² (1,96 kN/m²): “Klarar enligt tillverkaren” i Malmö, Göteborg och Stockholm, “Under rekommenderat för ditt område” från 2,0 kN/m², som i Jönköping och Örebro.
• Grohus Primus 303 har 152 kg/m² (1,49 kN/m²): “Klarar enligt tillverkaren” i Malmö, Helsingborg och Kristianstad, men strax under i orter med 1,5.
• Canopia-serierna Balance, Harmony och Mythos har 75 kg/m² (0,74 kN/m²), vilket ger “Under rekommenderat för ditt område” i alla orter i tabellen. Värdena per storlek finns i Palram Canopia.

Den snabbaste vägen till rätt modell går via listorna. På snö- och stormtåliga växthus har vi samlat modellerna med högst angiven snö- och vindlast enligt tillverkaren, och på bästa växthuset ser du snölasten för varje modell bredvid pris och storlek. I Snölastkollen får du status för varje växthus mot S0 på just din tomt.

Vad gäller för väggväxthus?

Ett väggväxthus står under husets takfot, och det ändrar förutsättningarna. Snö kan rasa ner från husets tak och ge betydligt större last än snölasten på mark, och den kommer på en gång och ofta mot en kant av taket.

Så minskar du risken:

• Snörasskydd på huset ovanför växthuset håller kvar snön på det stora taket.
• God marginal: välj en modell vars snölast ligger klart över S0 där du bor. Grohus Variant 275 Vägg har till exempel 152 kg/m² (1,49 kN/m²) enligt tillverkaren, vilket ger “Klarar enligt tillverkaren” där S0 är 1,0 kN/m², som i Malmö, Helsingborg och Kristianstad.
• Läs garantivillkoren: Grohus snö- och vindgaranti gäller tunnelväxthusen i det nya sortimentet (Tor, Vidar och Oden, köpta från 29 november 2025) upp till angiven maxbelastning, och undantar lokalt koncentrerade laster som snöras och upplogad snö. Läs villkoren för just din modell.
• Sopa tidigt och håll husets takfot under uppsikt efter töväder.

Mer om modeller och placering hittar du på väggväxthus. Ska växthuset byggas mot huset eller nära tomtgränsen, läs om bygglov för växthus. Kontrollera med din kommun innan du bygger.

Hur jämför du vindlasten?

Vinden visar vi bredvid snölasten, med två siffror sida vid sida. Boverkets referensvindhastighet v_b är ett medelvärde under 10 minuter, 10 meter över öppen mark, med 50 års återkomsttid. I tabellen ligger den mellan 21 m/s i Falun och 27 m/s längs väst- och sydkusten och på Gotland.

Tillverkarna anger i stället oftast byvind eller en gräns i en stormgaranti: Grohus Tor 300x 27 m/s i byvind, Norhage 30 m/s i vindlast, Canopia 90–120 km/h (25–33 m/s) beroende på modell och Dancover 72 km/h (20 m/s). Byar är kortare och starkare än en tiominutersmedelvind, så siffrorna kan inte jämföras rakt av. Kontrollera därför båda värdena och läget på tomten: ett öppet läge mot havet eller fältet kräver mer än en skyddad trädgård. Förankra växthuset enligt tillverkarens anvisning, och se båda värdena för din plats i Snölastkollen.

Vad gör du när det kommer mycket snö?

Det mesta handlar om att hålla snön lätt och jämnt fördelad.

1. Sopa tidigt. Ta bort snön medan den är lös. Blötsnö och snö som frusit till skare väger mycket mer.
2. Sopa från utsidan. Använd en mjuk borste eller en snöraka med långt skaft. Gå aldrig upp på taket och använd inte spade mot glas eller kanalplast.
3. Ta snön jämnt. Sopa båda takfallen så att lasten inte blir ensidig.
4. Stötta vid behov. Har tillverkaren tillbehör som takstöd eller stöttor, sätt in dem före vintern. Gå inte in i ett växthus där taket redan bågnar.
5. Håll väggarna fria. Skotta bort snövallar som trycker mot väggar och dörr, och se till att takrännor och stuprör inte fryser fast med is.
6. Lite värme hjälper. I ett uppvärmt växthus smälter snön lättare mot taket och glider av. Värmen ersätter inte borsten.

Fler tips om att förbereda växthuset för kyla och storm hittar du på växthus på vintern. Kontrollera också i din hemförsäkring hur ett fristående växthus omfattas vid snötryck och storm.